fredag 26 december 2008

Ett gult inslag i den gröna julen

Inte alla recept kommer som sagt vara vegetariska och här kommer ett med ekologisk kyckling. Vill man kan man säkert ersätta kycklingbrösten med quornfileér.

Saffranskyckling med lime:
Skär kycklingen i små bitar och stek gyllenbruna. Tillsätt lök och paprika och kryddorna förutom saffran. Kläm ut juicen från en lime och häll sedan på grädde och tillsätt saffran och lite buljong. Låt koka ca. 10 min. Ät med ris eller liknande.
ca: 4 port
Ingredienser:

2-3 rejäla kycklingbröst (ekologiska) eller ca 5 quornfileér
1/2 gul paprika
1/2 röd paprika
1 gul lök
2,5 dl matlagningsgrädde
1 pkt saffran
1 lime, juice från och rivet skal
1 gnutta koriander
1 sked lantbuljong
några kryddpeppar
ett lagerblad (ev.)
salt och peppar efter smak
lite persilja som dekoration

Lillstrumpan hade ingen stark åsikt när det kom till denna rätten, hon var som vanligt mest intresserad av riset. Småttingar och kolhydrater...Men Fröken Grön däremot blev stormförtjust! Kombinationen saffran och lime är oslagbar! Den mustiga saffransmaken kompletteras väl av den syrliga smaken av lime och vore det inte för risken med saffranförgiftning skulle jag nog äta den här såsen för jämnan. Att kycklingbrösten "blev över" från en ungsbakad kyckling dagen innan var också ett plus. Jag tycker bröst ofta blir för torra i ugnen och la dem därför åt sidan. Ekologiska kycklingar är i regel betydligt större än de man hittar i affär och därför räcker de till ett par olika middagar. Toppbetyg!

En god grön jul, önskar Fröken Grön och Lillstrumpan

Efter att en tid propagerat för att fler måste börja äta mer vegetariskt för miljöns skull tänkte jag att jag skulle göra slag i saken och servera en helt grön jul i år. Det blev senapsgriljerad kålrot, inlagd aubergine (sill) och annat smått och gott. Tack till vegankrubb för recept och inspiration. 

Lillstrumpan har tyvärr inte mått så bra över julen och lyckades därför bara smaka på lagen till "sillen", den uppskattades dock och hon gapade efter mer med kommentaren "de va gott!"
Fröken grön kunde också konstatera och sillen var väldigt god, lagen som man kan smaksätta lite som man vill är en utmärkt bas och kokt aubergine är inte fullt så läskig som riktig sill. I övriga sällskapet uppskattades den framför allt insmygd i Janssons frestelse då ingen var förtjust i vanlig sill från första början. Vad det gäller kålroten så går det inte att komma ifrån det faktum att det är en kålrot. Man bör inte förvänta sig en fantastisk skink-ersättare, men man får dock ett något mer bastant pålägg att bre senapen på.


Recept:

Grundrecept som räcker till ungefär 4 personer:
1 Aubergine, skalad och skivad i lagom bitar.

2 dl sojagrädde
Någon matsked vitvinsvinäger
Någon tesked socker
4-5 msk olja

Smaksättare 1:
1 näve färsk dill
Rivet skal och juice från 1 citron
1 liten rödlök, finhackad
salt och peppar


Skala och skär auberginen i sillstora bitar och koka i saltat vatten runt 6 minuter (tills de är mjuka)

Gör under tiden lagen, blanda grädden med vinäger och socker och tillsätt den smaksättning du vill ha. Tillsätt sist oljan i en tunn stråle och rör samtidigt om. Blanda in auberginen när den kokat färdigt efter att snabbt torkat av dem med en pappershandduk.

Senapsgriljerad kålrot:
1 Kålrot på ca 500 gram

Buljong:
1.5 liter vatten
Grönsaksbuljong
5 kryddpepparkorn
5 vitpepparkorn
Några lagerblad

Griljeringssmet:
3 delar skånsk senap eller valfri senap
1 del tomatpuré
1 del ljus sirap
ev. 1 msk potatismjöl
2 dl skorpmjöl

Ansa kålroten och koka den i en rejält smaksatt buljong i någon timma tills den är mjuk men ändå mjäll. Låt svalna och bred på griljeringen, rulla eller strö på ströbröd och sätt in i ugn 225 grader i ungefär en halvtimma.

Fröken Grön och Lillstrumpans bloggdebut

Motvilligt, på sätt och vis, är vi således slutligen här. Insupna i bloggvärlden.

Det finns mycket att säga om bloggar, personligen tycker jag överlag inte om dem. Då pratar jag om dessa dagboksinlägg folk lägger upp för hela världen att beskåda, offentligt tvättbykeri. Nischade bloggar däremot, där allt man tagit sig för under dagen, vilka människor man träffat och vilka misstag man begått inte nödvändigtvis hängs ut utan konkreta ämnesgrupper berörs, har jag inget mot. Därför kommer här Fröken Grön och Lillstrumpans blogg om odling, råvaror, mat och recept. Fröken grön står för merparten av arbetet, Lillstrumpan agerar som matrescensent och allmän tycka-tillare. 

Yipes!