Från dammen, över landsvägen och in i skogen har börjat. I tusentals skuttar de cm-stora smågrodorna sig över vägen och det blir en himmlans sick-sackandes med cykeln för att inte mosa dem. För groddjur är ju fridlysta i Sverige...och så är de rätt så gulliga också. Hoppas bara för deras skull att de alla väljer landsvägen med ytterst lite trafik och inte den fyrfiliga leden på andra sidan dammen.
På lotten händer det grejer, det växer så det knakar trots torkan och värmen som varit. En intressant sak som jag upptäckte var något som såg ut som en ört mitt i jordgubbslandet. Gnuggade ett löv lite mellan tummen och pekfingret och då kom en distinkt citruslukt. Smakade på den och visst smakade den citron! Citronmeliss från ingenstans, jo jag tackar!
Hade ju som bekant en hel fönsterbräda med kronärtskockor på förkultivering i våras. De flesta lever än men det är bara en som tagit sig riktigt ordentligt. Förra året satte de fart först en bit in i Juli så jag är inte oroliga för de andra men extra glad för den som drar iväg blir man ju.
Men bästa odlingseuforin kom från alla zucchiniplantor som håller på att bära frukt! Fick med mig två nyskördade zucchini idag och först var jag lite skeptisk till färgen, de brukar ju vara antingen mörkt gröna eller gula. Men den bleka färgen till trots hade de en smak jag aldrig varit med om! Så saftiga och söta! T.o,m. lillstrumpan som generellt ogillar zucchini blev överförtjust och åt den som den var, hackad i stavar. Happy happy!
Gjorde en variant av pasta carbonaran jag lagt upp recept till i våras med zucchinistavar, smörstekta championer och färsk spenat som jag tillsatta strax innan jag rörde ner pastan. Mumma och en förhållandevis nyttig version.
P.s. lägg märke till hur många frukter der är på plantan! Utöver de två stora är de fem små på g!
